Regeringen lägger fram forskningsproposition

I höstas presenterade regeringen sin forskningsproposition. I den ger man sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv.

Särskilt fokus läggs på satsningar 2017 – 2020. Med anledning av detta har Janssen talat med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Sedan 1980-talets början har alla regeringar vid varje mandatperiods början samlat sin forskningspolitik i en flerårig proposition. Olika regeringar har alltså under lång tid investerat i forskning och utveckling. Det har varit viktiga byggstenar i den svenska modellen och ett framgångsrecept som bidragit till ett högt välstånd och en hög innovationstakt i Sverige. Men ska vi ha ett fortsatt starkt samhällsbygge där Sverige står starkt i en global omvärld där konkurrensen ökar måste vi investera mer i det som vi redan är bra på. Därför går vi fram med en forskningsproposition nu. 

Totalt tillför regeringen drygt tre miljarder kronor genom forskningspropositionen och energiforskningspropositionen. Sverige har en väldigt stark forskningsfinansiering sett till BNP och per capita. Med regeringens forskningsproposition tillhör vi en liten men exklusiv skara länder som går emot den nationella trenden där forskningsfinansieringen minskar eller står stilla.

I propositionen prioriterar regeringen ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på ett antal utpekade samhällsutmaningar och insatser för gränsöverskridande innovation.

När det gäller hälsoutmaningen och life science görs nya satsningar på en nationell forskningsinfrastruktur för biobanker och på tvärsektoriell registerbaserad forskning. Dessutom görs en förstärkning av den kliniska behandlingsforskningen och forskningen om antibiotikaresistens. De här satsningarna samordnas av Vetenskapsrådet.

Propositionen innehåller även anslagshöjningar för forskningsrådet Forte, som handlar om tillämpad välfärdsforskning och forskning om välfärdens kvalitet, styrning och processer. Utöver dessa forskningssatsningar tillkommer de 500 miljoner kronor i innovationspolitiska satsningar som görs i fem samverkansprogram (se mer längre ned i intervjun).

Samverkan ska vara ett incitament för att se till att all den forskningen som sker på våra lärosäten snabbare kan börja tillämpas i samhället. Målsättningen är att akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans utformar och samordnar innovationsinsatser som stärker Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möter de stora samhällsutmaningar som vi står inför. De 500 miljoner kronor som själva satsningen består av kommer att kanaliseras genom Strategiska innovationsområden – så kallade SIOs. Det kan handla om att förstärka befintliga SIOs såväl som att inrätta nya.

Samverkansprogrammen är fem stycken:
- Nästa generations resor och transporter,
- Smarta städer,
- Cirkulär och biobaserad ekonomi,
- Life science samt
- Uppkopplad industri och nya material.  

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet