Skip to main content

Search

Patientansvarig läkare

Positiva röster om patientansvarig läkare
2010 avskaffades patientansvarig läkare (PAL) efter att Socialstyrelsen utvärderat lagen och kommit fram till att den inte uppnådde den tilltänkta effekten. Vem ansvarar idag för att patienten får en sammanhållen vård? Är det dags att införa PAL igen? Detta diskuterades under ett av Janssens seminarium som anordnandes under Almedalsveckan.

Sveriges Läkarförbund har länge drivit frågan om införande av patientansvarig läkare (PAL). Enligt Heidi Stensmyren, ordförande för förbundet, kommer detta stärka patienten men även öka effektiviteten inom vården.

- Det höjer effektiviteten att direkt kunna kontakta rätt läkare när frågor uppstår och undvika att lägga tid på att leta efter någon som kan svara. I primärvården handlar det om att lista på PAL, men inom slutenvården kan det mer vara en fråga om ett aktivt val från patienten, förklarade Heidi. Här kan du se vår intervju med Heidi där hon berättar om vilken skillnad PAL skulle göra för den enskilda patienten.

Heidi påpekade även att PAL bör regleras i lagstiftning så att patienter som har behov av att kontinuerligt träffa en läkare får rätt till det. Angelica Frithiof, ordförande i Strategiska patienter och Närståenderådet vid Karolinska universitetssjukhuset, var positiv till en lag om PAL men menade att tillgänglighet är viktigare än kontinuitet.

- Jag ser ett stort värde i att snabbt kunna få ett samtal med flera olika specialister. Här är det jag som patient som är kontinuiteten. Här berättar Angelica mer om sin syn på PAL.

Acko Ankarberg, Johansson (KD), ordförande i Socialutskottet, föreslog en uppdatering av den fyra år gamla patientlagen.

- Patientlagen ger rätt till PAL, men är för mjuk och behöver skärpas. Lagstiftningen behöver en renässans, men behöver kanske inte bli en rättighetslagstiftning. Det krävs bättre kännedom om vad den nuvarande lagen egentligen innebär, sade Acko.


Delade meningar om patientkontrakt

I likhet med PAL är patientkontrakt tänkt att hjälpa patienter med många vårdkontakter och/eller komplexa behov som riskerar att falla mellan stolarna. Skulle det kunna vara ett alternativ till PAL? Flera av deltagarna ställde sig tveksamma till kontraktet, däribland Heidi Stensmyren och Acko Ankarberg Johansson.

- Jag är tveksam till patientkontrakt, eftersom vi inte riktigt vet vad de innebär trots att vi lagt en halv miljard på det. Vi måste veta vad vi menar, resonerade Acko.

 Anders Henriksson (S), ordförande Regionstyrelsen i region Kalmar, var däremot positivt inställd.

- Patientkontrakt är ett sätt att jobba personcentrerat där vården tillsammans med patienten berättar om rimliga förväntningar på vården, vem man ska kontakta och vem som ska göra vad.


Hoppfullt kring 1177

Kopplat till frågan om PAL togs den försämrade tillgängligheten inom vården upp. Nasim Farrokhnia, forsknings - och kvalitetschef på KRY, menade att redan befintliga digitala lösningar möter det problemet men att de måste integreras i vårdsystemet. Anders Henriksson (S) såg också ett värde i att utnyttja digitala lösningar för att öka tillgängligheten och föreslog att 1177 bör stärkas som första linjens vård.

- Ordningen ska vara digital kontakt först, sedan telefonkontakt, sist fysiskt möte. Vi ligger redan långt framme, 1177 hanterar 13 miljoner besök i månaden. Vi behöver stärka hela vårdkedjan omkring 1177 och nätläkarna är en del av det. Vi är på gång!

 I ekot av dessa upplyftande ord avslutades seminariet.