Depression i unga år

Depression i unga år ger ökad risk för sjukdom och för tidig död senare i livet

Barn och ungdomar som haft en depression löper ökad risk att drabbas av för tidig död och ett stort antal sjukdomar senare i livet som till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, sömn- och sköldkörtelstörningar, psykiatriska besvär som oro, missbruk och självskade-beteende. Detta är några slutsatser av resultatet från ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet och Janssen. Delar av resultaten är presenterade i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry (1), och samtliga resultat läggs fram i en avhandling i slutet av februari.

Doktoranden Marica Leone och kollegor har studerat 1,5 miljoner svenska pojkar och flickor varav 37 000 hade diagnostiserats med depression vid minst ett tillfälle mellan 5 och 19 års ålder. När studien avslutades var de mellan 15 och 31 år gamla.

Resultaten visar att barn och tonåringar som genomgått depression hade en ökad risk att drabbas av 66 av 69 undersökta sjukdomstillstånd, som autoimmuna sjukdomar, sömnproblem, typ 2-diabetes, hepatit, njur- och leversjukdomar. Självmord och självskadebeteende senare i livet är dessutom kraftigt överrepresenterat bland dessa personer. Studien visar även vissa skillnader mellan könen. Kvinnor som haft en depression i unga år har en högre risk att drabbas av urinvägsinfektioner, sjukdomar i andningsorganen och mag-tarmsjukdomar. Män drabbas av sjukdomar som övervikt, sköldkörtelbesvär, glutenintolerans, eksem och bindvävsrubbningar.

- Detta visar att vi måste ta ungdomars depression på stort allvar och ge dem hjälp. Vi behöver uppmärksamma hur vanligt det är med depression hos unga och de måste erbjudas hjälp. Vi behöver också minska stigmatiseringen kring depression, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Janssen har haft en viktig roll i projektet

Projektet har möjliggjorts tack vare tre aktörer: EU-kommissionen som finansierat delar av projektet tillsammans med Janssen och Karolinska Institutet som ansvarar för doktorandutbildningen. Förutom finansiellt har Janssen bidragit med sin kompetens från behandling av depressioner och med sin kompetens inom epidemiologisk och genetisk forskning. EU-kommissionen finansierar liknande projekt i 12 länder.

- Det är första gången som dessa problem har kunnat studerats på det här sättet hos barn och ungdomar tack vare Sveriges longitudinella data (studier över längre tidsperioder). Det är ett unikt forskningsprojekt mellan flera aktiva samarbetspartners. Vårt sätt att arbeta med workshops och brainstorming har varit mycket värdefullt för att driva forskningen framåt, och jag skulle gärna se fler forskningsprojekt av detta slag, säger Amy Leval, epidemiolog, som är biträdande handledare till Marica Leone och även nordisk ansvarig för pipeline-terapier på Janssen.

Politikerna måste ta ansvar

Eva Lund, Public Affairs Manager på Janssen, anser att barn och ungdomar som lider av depression inte har tid att stå i kö till Barn- och ungdomspsykiatrin.

- Den här studien visar att den som drabbas av depression tidigt i livet behöver snabb tillgång till hjälp och stöd. Nästa steg blir att visa studiens resultat för ansvariga politiker och tjänstemän. Här vill Janssen bidra till att skapa kännedom om vilka riskfaktorer som är kopplade till depression hos unga, säger Eva Lund.

Forskningsarbetet innehåller fyra studier som presenteras den 25 februari då doktors-avhandlingen läggs fram. De andra studierna berör allvarliga infektioner hos barn med depression samt melatonin-användning hos barn.

Bild: Marica Leone, Doktorand

Referenser:

Leone, Marica, Ralf Kuja-Halkola, Amy Leval, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, and Sarah E. Bergen. Association of Youth Depression With Subsequent Somatic Diseases and Premature Death. JAMA psychiatry. 2021 Mar 1;78(3):302-10, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2020.3786