Kronisk Lymfatisk Leukæmi (CLL)

Kronisk lymfatisk leukemi (B-KLL) är en långsamt växande blodcancersjukdom. Den tillhör klassen lymfomsjukdomar (WHO-klassifikation 2016), och är vanligast i västvärlden hos vuxna. I Norden lever ungefär 12 000 personer med sjukdomen.¹

B-KLL är en cancerform där tumörceller (omogna lymfocyter) ansamlas i lymfkörtlar och blod. Den utgår från B-celler, en typ av vita blodkroppar. B-cellerna är en del av immunsystemet och har en avgörande roll för att bekämpa infektioner i kroppen. B-KLL kan uppstå när B-cellerna börjar dela sig ovanligt snabbt.

Diagnos
B-KLL upptäcks ofta utan att det finns några tydliga symtom, till exempel i samband med en hälsokontroll. Trötthet, viktnedgång, infektioner och förstorade lymfknutor kan vara tecken på sjukdom. Diagnos ställs genom klinisk undersökning samt olika vävnadsprover, såsom blod- och benmärgsprov.

För behandling av B-KLL görs en klinisk bedömning där man utgår ifrån den individuella patientens situation. Man tittar både på vilken typ av B-KLL som patienten har, vilket stadium som sjukdomen befinner sig i och vilken nytta som risk behandlingen kan få på den individuella patienten.

Det är vanligt att behandla med cytostatika (kemoterapi) kombinerat med antikropps-läkemedel (immunterpai), så kallade monoklonala antikroppar som söker upp och fäster sig på cancerceller så att cellerna bryts ner och dör. Idag finns det även flera behandlingar som genom att hämma ett specifikt protein i cancercellerna, gör att de förlorar sin förmåga att agera som cancercell, t.ex. att de inte delar sig lika snabbt eller att de inte ansamlas i lymfkörtlar längre.

För personer som inte upplever några symptom eller där sjukdomen är i ett tidigt stadium är regelbunden behandling inte nödvändig.